Har du någonsin undrat varför Grönland ser lika stort ut som Afrika på en vanlig världskarta? Svaret ligger i kartprojektioner. Jorden är en sfär (egentligen en oblatoid), och att avbilda en tredimensionell yta på en tvådimensionell karta innebär oundvikligen någon form av förvrängning. Kartografer använder olika projektionsmetoder för att minska dessa förvrängningar, men ingen projektion är perfekt.
Det finns många olika kartprojektioner, var och en med sina egna för- och nackdelar. Vissa bevarar ytan, andra vinklar, och åter andra avstånd. Beroende på vilken aspekt som är viktigast för kartans användning, väljer kartografer den projektion som bäst passar syftet.
När vi ser Sverige (eller något annat land) framstå som större eller mindre än det egentligen är, beror det på vilken projektion som används.
Mercatorprojektionen, skapad av Gerardus Mercator på 1500-talet, är kanske den mest kända och använda kartprojektionen. Ursprungligen utvecklad för navigering till havs, bevarar Mercator vinklar och former, vilket gör den idealisk för att rita ut korrekta kurslinjer.
Nackdelen med Mercator är att den kraftigt förvränger ytorna, särskilt nära polerna. Ju längre från ekvatorn man kommer, desto större blir förvrängningen. Länder som Grönland och Kanada ser därför mycket större ut än de egentligen är i förhållande till länder närmare ekvatorn, som Afrika.
Denna förvrängning leder till att Sverige kan uppfattas som större än det är i förhållande till andra länder på en Mercator-karta.
Gall-Peters projektionen, även känd som Peters-projektionen, är ett försök att skapa en "rättvis" karta. Den bevarar ytorna, vilket innebär att länders relativa storlekar är korrekta. Detta innebär att Afrika får sin rättvisa storlek på kartan.
För att bevara ytan, offrar Gall-Peters dock formen. Länderna ser utdragna och förvrängda. Till exempel ser Sydamerika lång och smal ut. Trots detta har Gall-Peters fått visst inflytande och används i vissa sammanhang för att visa en mer korrekt bild av världens relativa storlekar.
I Gall-Peters-projektionen är Sverige inte lika förstorat som i Mercator, men formen blir förvrängd.
Förutom Mercator och Gall-Peters finns det en mängd andra kartprojektioner, var och en med sina egna egenskaper:
Valet av projektion beror alltid på syftet med kartan.
Sveriges relativa storlek på en karta påverkas av kartprojektionen som används. I Mercator ser Sverige större ut än det är, särskilt i jämförelse med länder nära ekvatorn. I Gall-Peters är Sveriges yta mer korrekt representerad, men formen kan vara förvrängd.
För att få en korrekt uppfattning av Sveriges storlek i förhållande till andra länder, är det bäst att konsultera en karta som använder en projektion som bevarar ytorna, eller att jämföra arealen för länderna. Sverige är ett relativt stort land, men dess storlek kan lätt missuppfattas beroende på vilken karta man ser.
Det är viktigt att vara medveten om dessa förvrängningar när man studerar kartor och att förstå att olika projektioner är bättre lämpade för olika ändamål.
Att förstå varför Sverige ser olika stort ut på olika kartor handlar om att förstå kartprojektioner och deras effekter. Mercator, Gall-Peters och andra projektioner har alla sina för- och nackdelar. Valet av projektion beror på syftet med kartan och vad som är viktigast att bevara: vinklar, former, avstånd eller ytor.
Genom att vara medvetna om dessa förvrängningar kan vi tolka kartor mer korrekt och få en bättre förståelse för vår värld. Det är en påminnelse om att kartor är representationer, inte alltid den absoluta sanningen.
Nästa gång du tittar på en karta, tänk på vilken projektion som används och hur den kan påverka din uppfattning av länders relativa storlekar!
Mercatorprojektionen används fortfarande främst inom navigering. Den bevarar vinklar, vilket gör det enkelt att rita ut korrekta kurslinjer. Trots dess förvrängningar är den praktisk för sjöfarten.
Det finns ingen "bästa" kartprojektion. Valet beror på syftet med kartan. För rättvisa storleksförhållanden är Gall-Peters bra, medan Mercator är bäst för navigering. Andra projektioner är bättre för att balansera olika faktorer.
Använd en karta som använder en projektion som bevarar ytor, som Gall-Peters. Du kan också jämföra arealen för Sverige med arealen för andra länder med hjälp av pålitliga källor som World Factbook eller Wikipedia.